På tisdagen skulle jag ta ut mitt fina djur och rida men upptäcker att hon är helt vätskefylld vid ganascherna, ingen svullnad så som vid en förkylning utan vätska.. såg lite lustigt ut. ringde veterinär o han tyckte också att det lät märkligt men skulle hålla koll så hon ej fick feber och fortfarande åt glatt och som tur är hade vätskan försvunnit dagen efter.. puuuh! Passade då på att rida ett lätt pass på henne och jääääävlar i havet vad fin hon var. Det var typ 5 hästar i ridhuset och hon behöll lugnet hela tiden och gick väldigt avslappnat o samlat så kul att sitta på henne när hon är så fin redan från början.. Har nu också bestämt att botkyrka blir sista lokala tävlingen i år. Efter den kommer hon få några veckors vila och så ska en kiropraktor besöka henne.. känns som om hon behöver lite vila efter denna höst. så kommer hon va igång tills tävlingssäsongen redan efter nyår :)
Sen har det varit jobb i Tystberga hela veckan o ja, jag säger det igen. VÄRLDENS BÄSTA JOBB! Jag trivs så sjukt bra.. Har hoppat några hästar idag o dem gör framsteg allihopa. Riktigt kul! Fjordingen hoppar som en kanonkula.
Just nu sitter jag på nattpasset på arbetet i Trosa där jag också trivs jättebra. Ska jobba 3 nätter nu denna helg. På söndag ställs ju klockan också om så jag får jobba en timma extra men det tackar jag för. :)
Jag har väldigt många tankar just nu och hela tiden. Vill egentligen tror jag inte uttrycka dem o tycka synd om mig själv men kanske ska försöka så, jag vet inte, kanske lätta på trycket eller något..
Måste ju börja med att jag är väldigt glad över vännerna jag har o att jag vet att dem alltid finns där för mig. men på något sätt känner jag mig ensam. Ingen att komma hem till, ingen att gå ifrån på mornarna. Ingen tid för det jag borde bry mig om, mig själv. När jag väl pratar med föräldrarna så är det sällan bara typ ett samtal "hej, hur mår du?" utan vi hörs typ då vi vill varandra något. Den som får mest tid av mig är hästen, henne som jag verkligen vill satsa på. Men samtidigt så tänker jag ibland, är det värt allt? alla galet mycket pengar och tid. Jag handlar aldrig något till mig eller gör något för mig själv. förra månaden handlade jag ett par nya byxor då jag måste ha ett par hela och i mindre storlek men redan där sprack jag den månadens budget.. Ibland funderar jag på om jag skulle börja plugga igen men det känns som om allt jag då kämpat för skulle gå förlorat. Jag skulle vara tvungen att sälja hästen, flytta från lägenheten o säga upp mig från mitt drömjobb. Jag känner mig fast. men ändå i något som jag trivs i. vet inte hur man ska förklara.. men jag vill att något ska hända. vill att det ska bli ändring på saker. Jag vill inte vara så osäker på mig själv o ha ett självförtroende som skrapar på botten.. hmm, vet inte ens om nån läser det här, men det kanske är lika bra eller något, vad vet jag...
Men måste säga att jag är så glad över de vänner som det verkligen går bra för nu. Speciellt Lina. Hon har haft det kämpigt o jobbigt i vissa perioder men läste hennes blogg tidigare i dag och blev helt varm i kroppen när jag läste detta :
"Jag har faktiskt inte känt mig såhär lugn som jag gör just nu på år. Jag är ensam men jag känner mig inte ensam. För alla jag älskar ligger och sover just nu. Dom finns där för mig om jag behöver och jag finns där för dom om dom behöver. Jag kan andas lugnt nu. Jag behöver inte kämpa för att få luft och kunna andas lugnt längre. Jag vaknar inte om nätterna, gråtandes, inte heller somnar jag gråtandes. nej jag somnar lyckig, jag vaknar lycklig och jag är lycklig. Jag får vara jag nu. Jag behöver inte längre vara någon annan. Jag väljer själv och ingen förbjuder mig. Jag är trygg. Det är underbart."
Till något helt annat. I helgen är jag o Lily (mammas bästa kompis) hundvakt åt Yoshi så när jag slutar jobbet i morgon o ska hem till henne o hämta han så bjuder hon mig på frukost, hur gulligt är inte det.. :)
Tjiiing
/E.Johasson
1 kommentar:
Även fast vi inte umgås så mycket, så tycker jag så mycket om dig. Du är ärlig, du är bra, du är smart och du är pålitlig. Du är söt och du är snäll. Jag är dålig på att visa uppskattning och höra av mig. Men jag finns här, alltid. Och jag tycker å mycket om att vara med dig fina du.
Skicka en kommentar